Rädd

Nu är hösten här, bara tanken på det ger mig ångest. Jag har en stark känsla av att jag inte kommer klara det denna gången.

Helt plötsligt fick jag en förklaring till varför mitt mående pendlar mer än någonsin. Det är ju för fan höst! Och den har knappt börjat. Hur fan kommer det bli senare då? Vet inte om jag vill tänka på det. Rädd att det blir så som det en gång var.

Jag är jätterädd.. Ångesten river i mig och jag vet inte om jag klarar detta. Vill jag klara det? Börjar tvivla...

Alltså, hur tusan ska folk klara av att leva med mig om jag inte ens klarar av att leva med mig själv? Bäst att bryta med allt och alla. Slipper man såra och bli sårad.